Så bygger du ett torrt och hållbart källargolv

Ett fuktsäkert källargolv börjar med rätt diagnos och rätt lager i rätt ordning. Här får du en praktisk vägledning till dränering, isolering och fuktskydd som minskar risken för lukt, mögel och framtida skador.

Orientering: förstå fuktens väg och rätt åtgärd

Källare påverkas av markfukt, kapillärsugning och ibland läckage från dagvatten. Ett äldre källargolv saknar ofta isolering och kapillärbrytande lager, vilket gör betongen kall och fuktutsatt. Lösningen är sällan en enda åtgärd, utan en kombination av yttre dränering och invändig uppbyggnad.

Börja alltid med att identifiera källan: tränger vatten in från sidan, underifrån, eller kommer det via inomhusluften som kondenserar mot kalla ytor? Rätt diagnos styr val av system, material och nivå av ingrepp.

Diagnos: kartlägg fukten innan du bygger

En strukturerad genomgång sparar pengar och minskar risken att låsa in fukt. Använd näsa, ögon och mätinstrument. Saltutfällningar, flagande färg och mörka partier vid golv-väggvinkel avslöjar inträngande fukt. Kondens syns ofta på kalla betongytor och metallrör.

• Mät relativ fuktighet (RF) i betong och inneluft. Notera årstid och temperatur.
• Kontrollera marklutning, stuprör, dagvattenanslutning och potentiella läckage.
• Överväg radonmätning i källaren, särskilt om du planerar att lufttäta golvet.
• Prova med fuktkvittotest: tejpa plast på betongen i 24–48 timmar och se om kondens bildas.

Åtgärda synliga läckage först. Om fukt kommer utifrån hjälper sällan invändiga skikt ensamma. En felaktigt placerad ångspärr kan dessutom kapsla in fukt.

Utvändig dränering och markarbete

Utvändig dränering avlastar källargolvet och väggarna. Gräv till underkant av grundsula. Montera dräneringsrör med korrekt fall till stenkista eller dagvatten, omgärdat av tvättad makadam och filterduk som stoppar finmaterial.

• Montera dränerings- eller fuktspärrskiva på grundmuren och avsluta med skydds- och avslutningslist.
• Säkerställ att marken lutar från huset, cirka 1:20 de första tre metrarna.
• Koppla stuprör till tät ledning. Undvik utkast mot sockeln.

Invändig dränering kan bli aktuell om utvändig inte är möjlig, till exempel i tät stadsmiljö. Då fräser man en ränna längs vägg, lägger dränslang mot pumpbrunn och återställer golvet. Systemet kräver service och el till pump.

Invändig uppbyggnad av källargolv – lager för lager

När du bygger om källargolv, sträva efter en kapillärbrytande, välisolerad och fuktsäker konstruktion. Om takhöjden tillåter är “platta på mark 2.0” en robust lösning.

• Schakta ur befintligt golv tillräckligt djupt. Ta bort organiskt material och löst grus.
• Lägg kapillärbrytande lager: 100–200 mm tvättad makadam som inte suger vatten.
• Radonskydd: tät radonduk eller sugpunkt i makadamen vid behov.
• Isolering: 100–200 mm cellplast (EPS/XPS) med förskjutna skarvar. Tät tejpning vid behov.
• Eventuell golvvärme: vattenburen i armeringsnät, alternativt elslingor enligt leverantör.
• Betongplatta: armerad och gjuten med dilatationsfogar där det behövs. Flytspackla för planhet.
• Ångbroms/ångspärr för övergolv: placeras enligt ytskiktskrav, ofta ovan betong innan trägolv.

Undvik att lägga organiska material direkt mot betong. Välj diffusionsöppna väggsystem i källare och undvik täta färger på insidan av yttervägg. I våtrum krävs godkänt tätskikt och korrekt fall mot golvbrunn. Låga trösklar och kapillärbrytning vid väggfot minskar risk för uppsugning i vägg.

Fuktskydd, ventilation och paralleller till tätskikt utomhus

Fuktskydd i källare handlar om att styra fuktflöden. En ångbroms släpper igenom begränsad ånga och kan vara lämplig vid vissa övergolv. En ångspärr stoppar ånga och används med försiktighet där risken för instängd byggfukt finns. Följ alltid ytskiktsleverantörens RF-krav, ofta 75–85% RF innan montering.

Principerna påminner om tätskikt på utsatta ytor utomhus. Lärdomar från att renovera takterrass – som korrekt lutning, dränering och skarvtätning – är direkt överförbara till hur du tänker om fogar, genomföringar och anslutningar i källare.

Ventilationen är avgörande. Säkerställ till- och frånluft, gärna med styrd ventilation. En avfuktare kan vara ett komplement, men ersätter inte bristfällig dränering. Vid höga radonvärden krävs radonsug eller radonbrunn. Tätning av sprickor och genomföringar minskar infiltration från marken.

Kontroller, säkerhet och långsiktigt underhåll

Dokumentera arbetet och mät fukt före ytskikt. Gör RF-mätningar i betongens kritiska zoner. Kontrollera att dräneringsrör har fall, att pumpbrunn fungerar och att backventiler är täta. Spola rent drän- och dagvattenledningar vid behov.

• Säkerhet: äldre golvmattor och fix kan innehålla asbest; fogmassor kan innehålla PCB. Ta prover och anlita sanering vid behov.
• Arbetsmiljö: damm, kvarts och buller kräver rätt skydd och utsug.
• Brand och el: golvvärme och pumpar ska skyddsjordas och säkras enligt gällande regler.

Underhåll görs enkelt: håll marklutning och stuprör i ordning, rensa rännor och brunnar, kontrollera fogar och genomföringar årligen. Mät radon under eldningssäsong vart 5:e år eller efter större ingrepp. Var uppmärksam på luktförändringar eller mörka fläckar, och åtgärda tidigt.